Tjenare alla läsare.
Spenderade lite tid nere i Delft, Holland, för några dagar sedan och tog då tillfället i akt att spana in det rätt kaxiga universitetsbiblioteket av den nederländska arkitektbyrån Mecanoo (spana in mer här) som uppfördes 96-97. Ett rätt häftigt bygge må jag säga med ett intressant läge precis intill ett gigantisk rymdskeppsliknande betongbygge från 1964.
Hur som helst. Här kommer jag som en blivande planeringsarkitekt och ska spana in det här biblioteket. Jag måste säga att jag verkligen gillar kontrasten mellan den här byggnaden som reser sig ur marken för att ligga precis intill en byggnad som nästan är dess totala motsats, som ni ser på bilderna ovanför. Mjukt och grönt mot kantig hård betong. Härligt. Nedanför ser ni insidan, och lite av hur den gigantiska konen går rakt in i byggnaden. Inne i konen finns
studieplatser och alla böcker är samlade vid den höga väggen som man år via trappor (och tur väl en hiss för rörelsehindrade).
Men sen kom min lilla tillgänglighetshjärna igång. Även om biblioteket i sig är rätt annorlunda med sin arkitektur så slog det mig att den som sitter i rullstol inte kan ta sig in i byggnaden, då entrén består av enda stor trappa. Trappan hade två steg-varianter, en med lite högre och med lite lägre. Jag mätte nu inte stegen, men den kändes väldigt konstig att gå i. Mina vänner som läser där sa också att de inte gillade trappan alls.
Jag gick runt byggnaden för att försöka hitta någon entré för rörelsehindrade, men det fanns ingen. Här byggs alltså ett bibliotek för studenter, utan möjlighet för rörelsehindrade att ta sig in. Hur tokig får det bli? På insidan fanns det hiss upp till böckerna. Dock var avsatserna så smala att du inte kan vända med en rullstol där, men du kommer i alla fall upp med rullstol...
Kan inte låta bli att bli förvånad över att det gick att bygga en sådan här offentlig byggnad utan att tänka på de som har problem att ta sig upp för trappor. Hur häftigt det än må vara arkitektoniskt, kan jag inte låta bli att låta min planerarhjärna ropa "stopp". Skulle jag mot alla odds ha missat handikapentrén får någon som har mer vetskap gärna upplysa mig om var den är.
Och rent arkitektoniskt tyckte jag lite att det angränsande betong-rymdskeppet var mycket häftigare.
/ Carl-Henrik Bkw, fp05
en offentlig byggnad vars tak man kan bestiga medelst ett rullande fordon, men vars dörr en rullstolsbunden inte kommer till. någonstans blev det tokigt
SvaraRaderaJa precis, någonstans blev det lite tokigt. Det finns ju ingen möjlighet att ta sig in i byggnaden från taket, så någon med rullstol kommer inte in den vägen heller.
SvaraRaderaI och för sig tror jag det är lite för brant för en person i rullstol att ta sig upp på taket.. samt att det är gräs, vilket kanske försvårar för hjulen att få bra grepp.
rullstol kan sannerligen bli svårt. men ett åbäke som detta, med alldeles för många växlar för en vanlig god medborgare, tror jag skulle klara det galant http://www.nishiki.se/img/bicycles/extra_large/25.jpg
SvaraRaderavad nu detta har med tillgängligheten till byggnaden låter jag vara osagt..
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/aa/Geisel-Library.jpg
SvaraRaderaBetongklumpen på bild två har sina likheter med universitetsbiblioteket hos UC San Diego, uppfört 1993.
Betong i park = bibliotek på 90-talet?
Ja, med den där cykeln .. då tar man sig fram överallt. Jag tror till å med den gamla hederliga militär hojjen skulle ta sig upp för trappan.. bara man tar lite sats.
SvaraRaderaHelt klart har betongklumparna från olika tider likheter. Jag tycker vi ska försöka standardisera "betong i park" som ett vedertaget begrepp.. likväl som "hus i park" är det.. eller "fest i park" för den delen.
Som jag förstått det är Geisel Library i San Diego ritad och uppförd på 60-talet(men tillbyggd på 90-talet). Det skulle förklara likheten med 60-talsbetongen i Delft.
SvaraRadera