AKADEMIN FÖR FYSISK PLANERING MÖTE 110824 STADSBYGGNADSKONTORET STOCKHOLM
Upptäckte precis att jag har en rapport från ett möte i Helsingborg tidigare i år som jag glömt att posta. Likt en sen julklapp trillar den in här på bloggen någon gång senare i veckan!
Ska man beskriva mötet lite flytande så diskuterades följande: stadsbyggnadsfrågor med Stockholms stadsbyggnadskontor, vad kärnan av planyrket är, det strategiska dokumentet arkitektur Stockholm, och den kommande planerarträffen (mer info om det när det finns någon sådan).
Planakademin har en ambition att utveckla stadsbyggandet i Sverige genom att samtala och diskutera denna med olika aktörer. Denna gång landade akademin på Stockholms stadsbyggnadskontor (tidigare i år har akademin besköt statens fastighetsverk och stadsbyggnadskontoret i Helsingborg). Diskussionen gick mycket ut på hur stadsbyggnadssituationen ser ut idag, hur den bör utvecklas, processens betydelse och framtida tendenser.
Idag har stadsbyggnadskontoren ett större krav på sig att mera exakt veta vad de gör och att kunna kommunicera detta. Det kan handla om att veta hur många planer som kontoret för närvarande och hur lång tid en plan tar att ta fram. Service, kvalitet och kommunikation var ord som nämndes i sammanhanget. Från ett kommunalt perspektiv framgick det att det i framtiden är viktigt att återta initiativet i stadsbyggandet. Kommunerna ska ha målbilder för hur våra städer och samhällen ska utvecklas. Även om idéer om stadsutveckling inte alltid dyker upp där man förväntat sig ska det gå att möta dessa idéer med kunskap och inte passivitet. På detta betonades det hur pass viktigt och komplex processen i stadsbyggande är och hur svårt det är att förstå detta när de färdiga produkterna betraktas. Egentligen är det kanske inte planhantverket som är det allra svåraste i stadsbyggandet utan det är att hantera alla andra krafter som finns däromkring och att få dessa att arbeta tillsammans för att få ett bra resultat. Därpå följde en diskussion om en tendens som börjat gå att urskilja i stadsbyggandet. Denna går ut på att bolag går in och köper upp delar av villaområden (i attraktiva lägen), river villorna, bygger en tätare bebyggelse där och gör sedan bra förtjänst på försäljningen. En tendens som ska bli intressant och som blandar in villaområden i förtätningsparadigmet.
Efter lunch togs en tråd upp som gått över många akademimöten nämligen vad är kärnan i planyrket och hur skulle en bra hissmening (d.v.s. att man ska hinna säga det på kortare tid än en hissresa) kunna förklara detta? Vissa saker som sades var skönt metaforiska som att vi är lite som trädgårdsmästare och staden är vår trädgård. I trädgården går vi runt och vattnar lite där, klipper lite här, planterar något där samtidigt som vi försöker hantera att naturen har sin gång och gör lite som den vill. Lämnar vi trädgården åt sig själv blir den vildvuxen. På ett mer abstrakt plan försökte någon fånga in flera olika aspekter genom att säga att vi möjliggör något som har en rumslig dimension i ett demokratiskt kontext. En tredje påvisade att vi är de som gör kropp av politiska visioner (som kan vara ganska löst formulerade t.ex. att skapa en ”god stad”). I slutändan kom man fram till att diskussionen går vidare och likaså gör jakten på den perfekta hissmeningen. Även om jag själv var rätt förtjust i trädgårdsmästaren trots att den missar lite den demokratiska kontexten yrket utövas i.
Stadsbyggnadskontoret i Stockholm har ett finfint läge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar